Mål och syfte
Föreningen bildades 1938 och har enligt utdrag ur stadgarna § 1 (1938-10-08) "till huvuduppgift att verka för hembygdsvården inom Nordmarks socken. I detta syfte vill föreningen genom utgivna skrifter, föreläsningar, utställningar, möten eller på annat sätt sprida kännedom om socknens natur och kultur. --".
Till föreningens grundare hörde stationsinspektören i Finnmossen Claes Philström (ordf.) och gruvarbetaren, fackföreningsordföranden, kommunalfullmäktiges ordf. (s) i Nordmarks kommun, häradsdomaren, kommunalkamreren i Värmlandsbergs kommun m.m Gottfrid Persson (v.ordf.).
Föreningen tillhör Sveriges och Värmlands hembygdsförbund.

Verksamhet
Föreningen fick från starten från dåvarande Nordmarks kommun överta "Masmästargården" på Garvarevreten i centrala Nordmark, som hembygdsgård, samt disponera markområdet runt omkring.
"Masmästargården" är en parstuga, byggd omkring sekelskiftet 1700/1800, och ursprungligen tjänstebostad åt masmästaren d.v.s. den tekniske chefen för Nordmarkshyttan, nedlagd 1905. Det och tillhörande uthus hade varit obebodda en längre tid samt var starkt förfallet men reparerades 1940 med hjälp av två internerade Norska soldater. Efter renoveringen 1940 inreddes Masmästargården, som museum, med i huvudsak tidstypiskt möblemang.
1948 skänktes en bössmedja (1700-talet) från Sandsjön som sedan flyttades till området.
För att möjliggöra ett bevarande och visning av lämningarna från äldre tiders gruv- och hyttdrift ställde dåvarande Uddeholms AB (UHB), som ägde gruvorna och sedan början av 1700-talet helt dominerat samhällslivet i Nordmark, Nordmarksbergs Herrgård och Gruvmagasin (1939) till föreningens förfogande för att användas som "Nordmarks Gruvmuseum".
Drivande kraft för insamlandet av äldre gruvredskap m.m. till detta museum var gruvfogden vid Nordmarksbergs gruvor Gunnar Persson (äldre bror till Gottfrid). Gunnar upptecknade även en mängd gamla gruvhistorier m.m. För detta sitt historiska arbete erhöll han 1950 Nordiska Museets hedersmedalj, Arthur Hazelius-medaljen.
I samband med att UHB drog ned på sin verksamhet i Nordmark (omkring 1970) såldes Nordmarksbergs Herrgård till en privatperson och området runt Nordmarksbergs gruvor med Gruvmagasin överläts 1973 till Föreningen Värmländska Industriminnesmärken.
I och med detta koncentrerades föreningens verksamhet till "Masmästargården" på "Garvarevreten".
1981-82 flyttades en tvåvånings 1700-tals lada från Taberg till "Garvarevreten" och "Tabergs-ladan" blev det nya gruvmuseet med föremål ditflyttade från det gamla Gruvmagasinet.
Under årens lopp har antalet byggnader på "Garvarevreten" utökats med backstuga (1880-tal, restaurerad på ursprunglig plats), lada flyttad från Motjärnshyttan (1700-tal), nybyggd arkiv/utställningslokal, dansbana m.m.
Den senast utförda byggnaden (1994-95) är en 200 m² vinterbonad lada som innehåller två större utställningsrum, toalett och kontor. Byggnaden har eget vatten från djupborrad brunn och elvärme.
Sammanlagt finns i dag 12 stycken byggnader på "Garvarevreten" med c:a 700 m² utställningsyta varav c:a 250 m² är vinterisolerade och försedda med elvärme.
I den stora föremålssamlingen (flera tusen föremål) finns bl.a. c:a 800 "gruvföremål", ett stort antal foton, kartor, handskrifter, böcker, tidningsurklipp, hushållsföremål, handverktyg, större redskap och maskiner, modeller m.m. från 16-1700-talet fram till nutid.
Tyngdpunkten på föreningens verksamhet har nu lagts på att bevara, visa och för nutidens människor levandegöra den verksamhet (bergsbruk) som under mer än 700 år haft en genomgripande påverkan på natur och kultur i Filipstads Bergslag både inom och utanför Nordmarksområdet. I byggnaderna visas därför 700 års samhällsutveckling i Nordmark och Filipstads Bergslag med tyngdpunkten lagt på bergsbruk och järnhantering. Här visas även hur bergsbruket historiskt sett påverkat och lämnat spår efter sig inom hela Bergslagen även utanför Filipstads kommun.