Nordmarksmossarnarna ligger c:a 1 km rakt väster om Nordmarks kyrka och utgörs av ett antal myrar i nordsluttningen ned mot Nordmarksälven. Genom förekomsten av kalk i berggrunden är myrarna delvis utbildade som rikkärr.

I länets myrinventering (1985) har myrkomplexet åsatts högsta naturvärde och framstår som det största och till artsammansättningen mest välutbildade rikkärrsområdet i länet med förekomst av ett flertal ovanliga arter.

I inventeringen har fem olika myrar beskrivits. Längst i väster ligger två mindre sumpskogsartade rikkärr, det ena delvis utformat som öppet kärr. Sumpskogen är relativt ung med både al, björk och barrträd i trädskiktet. Bland förekommande arter i det örtrika fältskiktet kan nämnas tibast, slåtterblomma, kransrams, backskafting, skavfräken, ängsull, ängsnycklar, brudsporre, dvärglummer, ängsstarr (C hostiana) och myskgräs.

Römossen ligger också i västra delen av området. Mossen består i nordväst till mer än hälften av rikkärr delvis i relativt stark lutning och i övrigt av en mosse med laggkärr. Rikkärret utgörs av öppna fastmattor. Även här finns ängsnycklar, dvärglummer, ängsstarr och gräsull men även de ovanliga rikkärrsmossorna Drepanodades vernicosus och Calligenon trifarium samt dytag, tagelstarr (C appropinquata) och lappvide. I väster finns en rik löv-barr-bland-sumpskog.

Bjömmossens norra del utgörs av mosse. Från den kalkförande södra fastmarkskanten kommer ett flackt, brett dråg med rikkärrsvegetation tvärs över myren mot nordväst. Aven några laggkärr hyser rikkärrsvegetation. I rikkärret i sydost finns ungefär samma arter som tidigare beskrivits. Stora delar av området utgörs av järnockrarika lösbottnar. Intill lösbottnarna finns mjukmattor. 1 den norra laggen finns stora rikkärr. Även fattigkärr och intermediära kärr förekommer. Mossen i norr är strukturlös eller har höljor.

Den stora Limkullsmossen består till ungefär lika delar av mosse och kärr. I sydväst ligger en excentrisk mosse. Kärren är koncentrerade till sydöstra och östra delen av myren. Dessa utgörs av svagt soligena dråg med karaktär av intermediära kärr, delvis på gränsen till rikkärr. Även längst i sydväst finns ett mindre rikkärr i fastmarkskanten. Den nordvästra delen av myren bestär av tre mossepartier samt kärr, huvudsakligen fattigkärr.

Uppgifterna är hämtade ur länsstyrelsen i Värmlands län myrinventering.